Välkommen till "Vi vill ha mat", en mor-och-son-blogg som drivs i dialog mellan Ville och Lena Stjernström!
Den här bloggen handlar om mat, som handlar om kultur, skapande och hur vi uttrycker känslor.
Det handlar också om politik och om hur små och stora val i vår vardag påverkar oss själva och
människorna omkring oss. Vi älskar att laga, äta, uppleva och prata mat. Det här gör vi i bloggen:

  1. Lagar olika sorters mat och diskuterar dess roll i våra liv och samhällen.
  2. Skriver om mat som någonting större än vad som ryms på en tallrik eller i ett kök.
  3. Berättar för varandra vilka upplevelser vi haft av mat med vår egen livshistoria som bakgrund.
  4. Får tid att hänga med varandra. Att utmana oss själva och varandra att skriva och laga.

tisdag 19 november 2013

94-årig vegetarian föll från stege

Jag är knappast unik när jag säger att jag samlar på kokböcker. Du Ville vet hur trångt det är i kokbokshyllorna hemma på Parkvägen. Har man väl tagit ut en bok är det svårt att hitta ett hål att stoppa tillbaka den i. När jag är utomlands måste jag alltid in en sväng på bokhandeln och botainsera bland hyllorna. Jag har en fäbless för kokböcker av kända personer. Eller rättare sagt, kokböcker av kända personer som jag gillar.

Den allra första kändiskokboken jag köpte var GEORGE BERNHARD SHAW VEGETARIAN COOK BOOK. Jag bärgade den på Shakespeare and Company i Paris när jag var på tågluff 1981. Sen släpade jag med den i ryggsäcken runt halva Europa och satt i skumpiga kupéer och knaprade torr baguette medan munnen vattnades av den medvetne matkonsumenten Georges recept på linsplättar, fyllda auberginer och risotto. George Bernhard Shaw blev vegetarian när han var 25 och var oerhört noga med vad han åt. Mrs Laden, hans hushållerska (jo, det klart han hade en sådan) fick väga hans portioner så att antal kalorier per måltid kunde fastställas och nogsamt noteras. George sa:  ”It is beneficial to one’s health not to be carnivorous. The strongest animals, such as the bull, are vegetarians.”

Den hälsosamma livsstilen betalade sig, George blev nittiofyra år. De sista åren behövde han ta en tupplur mitt på dagen och Mrs Laden, som     var lite orolig över hans hälsa, konsulterade Shaws läkare för att få råd om vad hon skulle ge honom så han blev lite piggare. Hon visste att rådet hon fick, att ge George en liten whiskeyhutt per dag, inte skulle falla i god jord hos hälsoprofeten Shaw. Hon blandade därför en skvätt whiskey i hans soppa och trodde att han inget skulle märka. Några dagar innan sin död tittade han klurigt på hushållerskan och konstaterade, ”You have been playing tricks on me, Mrs Laden.” Men han klagade inte.

George Berhard Shaw dog i sviterna efter ett fall från en stege. Han skulle beskära äppelträden. Och jag säger det igen. Han var nittiofyra år.

Hela vintern efter tågluffen lagade jag George Berhard Shaw’s fyllda champinjoner och kände mig rätt hipp vill jag lova.

George’s, eller vi ska nog säga Mrs Laden’s ,ingredienser
12 stora champinjoner
Smör
4 msk rivet vitt bröd (gärna lite torrt)
1 ¼ dl varm mjölk
1 msk hackad persilja
1 msk färsk hackad timjan
1 finhackad schalottenlök
2 små eller ett riktigt stort ägg

Och så här gjorde Mrs Laden
Sätt ugnen på 225 grader. Häll mjölken över brödsmulorna och låt stå i fem-tio minuter. Ta loss stjälkarna från hattarna på champinjonerna. Stek alltsammans i smör på låg värme. Försiktigt så hattarna inte går sönder.  Hacka stammarna och blanda med persilja, timjan och schalottenlök. Tillsätt lite mer smör i pannan, lägg i champinjon- och kryddblandingen och häll i de väl vispade äggen och brödblandningen. Rör om under låg värme tills smeten tjocknar. Fyll champinjonhattarna och ställ i en ugnsfast form.  Baka i ugnen i 5-7 minuter.


Kokboken. Med 32 år gamla kom-ihåg-lappar
Beviset på inköpsstället (ok, totalt nörderi!)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar