Välkommen till "Vi vill ha mat", en mor-och-son-blogg som drivs i dialog mellan Ville och Lena Stjernström!
Den här bloggen handlar om mat, som handlar om kultur, skapande och hur vi uttrycker känslor.
Det handlar också om politik och om hur små och stora val i vår vardag påverkar oss själva och
människorna omkring oss. Vi älskar att laga, äta, uppleva och prata mat. Det här gör vi i bloggen:

  1. Lagar olika sorters mat och diskuterar dess roll i våra liv och samhällen.
  2. Skriver om mat som någonting större än vad som ryms på en tallrik eller i ett kök.
  3. Berättar för varandra vilka upplevelser vi haft av mat med vår egen livshistoria som bakgrund.
  4. Får tid att hänga med varandra. Att utmana oss själva och varandra att skriva och laga.

söndag 9 november 2014

Blomkålens upprättelse

Matminnen kan vara trevliga. Men de kan också vara riktig dåliga. Och av ondo för de stackars ingredienser som dyker upp när man tänker tillbaka. De av oss som är uppväxta på 60-talet delar ofta matskräckupplevelser kring kokta grönsaker. Ärter och morötter ur konservburkar som våra välmenande mödrar glatt kokade i tio minuter. När de väl hamnade på tallrikenoch i munnen var de så mjuka att man inte behövde tänka på att tugga. Av blomkål som kokat i en halvitmme eller mer blev det simmig färglös soppa. Inte konstigt att vi föll pladask när påsarna med ärter-majs-paprika dök upp i frysdiskarna. Den färglada mixen blandades med kokt ris och vi tyckte att vi gjort en rätt med doft från de internationella köken.. Nåja.

Ja, det är lätt att skratta åt gamla matvanor. Vi kommer säkert i framtiden att le överseende åt vår nutida fäbless för överstekt (läs torr) kycklingfilé i ugn och butiksbakat bröd utan vare sig smak eller substans.

Men det är aldrig för sent att återupptäckta ingredienser och idag är det dags för blomkålen. Den har varit på gång länge, inte minst som drinksnacks med t ex grönmögeldip. Men det verkar vara två läger kring den råa blomkålen. Själv tycker jag det är kanongott, men det är jag ensam om här hemma.

Så idag blev det stekt blomkål. Jag skar blomkålen i tjocka skivor, nästan som stekbiffar, och stekte i rejält med olja innan de åkte in i ugnen. Det hände något med blomkålen i processen som fick den att lämna allt vad vi minns om sönderfallande jolmiga blomkålsbuketter smak bakom sig. Jag skulle säga att det här fick blomkålen att framstå som en riktigt ståtlig råvara.Och självklart snackar vi ekologisk blomkål.

Blomkålsbiff
Ta bort blasten och skär blomkålen i en centimetrer tjocka skivor. Stek skivorna i rejält med olivolja så att de får en fin stekyta. Salta och peppra och lägg över i en ungssäker form. Grilla i 190 grader i 10-12 minuter. Blomkålen ska vara genomstekt men ändå ha tuggmotstånd kvar.

Nötsalsa
3 dl blandade nötter (jag tog hasselnötter, osaltade jordnötter, valnötter och cashew)
saften från 1 citron
½ chili, urkärknad och grovhackad
10 svarta oliver
3 vitlöksklyftor
1 kruka basilika
½ kruka persilja
2-3 dl olivolja

Rosta nötterna i en het stekpanna. Kärna ur oliverna. Lägg alla ingredienser och 1 dl olivolja i en matberedare och mixa. Tillsätt resten av oljan medan du mixar och använd så mycket olja du tycker är lagom. Med mindre olja blir salsan som en pasta, med mer olja blir den som en rinnig pesto.



Nötpastan var egentligen det tillbehör jag tänkt till blomkålen men eftersom jag hade både tomatsalsa (recept i mitt förra inlägg, 8 november) och en bit zucchini i kylen så stekte jag zucchini i tärningar och la i tomatsåsen och fick på så sätt en till sås till blomkålen. Det blev kanongott ha båda såserna till blomkålen. Och till det ett gott surdegsbröd.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar