Man blir glad av lobbyn på POD Hotel 39. Idén med POD är att rummen är pyttesmå, fräscha och supermoderna och sedan är lobbyn och andra allmänna ytor generösa och trevliga med bokhyllor, pingisbord, restauranger osv. På POD 39 finns dessutom en schysst bar på taket som är smetfull från AW till sent på natten.
Café Borgia i SOHO är ett skönt ställe. De tar inte kontokort (!) men däremot serverar de världens godaste kladdkaka. Allt enligt Elsa, som gjorde en omfattande undersökning av chokladkaksläget när hon och jag var i NY förra året.
Grönkål är STEKHETT. Det märkes redan redan förra julen när varenda tidning med självaktning hade recept på grönkålschip. Här är ändå den märkligaste servering av grönkål jag fått. De färglösa flaken är tunt hyvlad pecorinoost. Det såg ganska ängsligt ut, som min mormor skulle uttryckt det, men under osten gömde sig en sallad med fint hackad grönkål, valnöttter, olja och vinäger. Det visade sig vara grymt gott.
Mera grönkål blev det i Brooklyn med den här smarriga salladen. Grönkål är grovt och smakar lätt träigt om man bara skär ner det i en sallad. Knepet är att hacka den superfint och massera, handgripligen, in dressigen i grönkålen. Recept i senare inlägg.
Stökigt och babbligt som i en Woody Allenfilm var det på Commerce på lilla gatstumpen Commerce i West Village. Jag åt den här spännande anrättningen,olika grönsaker och lökar kokta i grön curry och kokosmjölk.
Central Park är ett måste tycker jag och vi bestämde vi oss för att promenera genom hela
parken,från söder till norr. Jag trodde det skulle vara längre, det tog faktiskt bara en dryg timme. Socioekonomisk spaning var att norr om the Lake, alltså närmare Harlem, var det färre turister, baseballmatcher och organiserade hipsterbarnkalas. Istället hördes och sågs mer musik och spontandans mellan filtarna med afroamerikanska och latinmarerikanska familjer.
.
Jag jobbade en del under veckan och då passade Peter på att ta linbanan över till Roosevelt Island, den supersmala långa ön som ligger öster om Manhattan. Längst norrut finnr en tjusig fyr och strax söderöver bor en och annan riktigt maffig mås.
Jag var ledsen att missa Roosevelt liksom Whitney Museum of American Art där det pågick en Jeff Koonsutställning. Whitney håller förresten på att flytta och lämnar snart den ståndsmässiga men lite avlägsna adressen på Upper East Side. Det nya museet, med utställningsytor både inne och utomhus kommer att ligga på Gansevoort Street i hippa Meat Packing District precis där man kliver av den nyanlagda superpromendadparken, the High Line. Inflyttning våren 2015.
Jag var ledsen att missa Roosevelt liksom Whitney Museum of American Art där det pågick en Jeff Koonsutställning. Whitney håller förresten på att flytta och lämnar snart den ståndsmässiga men lite avlägsna adressen på Upper East Side. Det nya museet, med utställningsytor både inne och utomhus kommer att ligga på Gansevoort Street i hippa Meat Packing District precis där man kliver av den nyanlagda superpromendadparken, the High Line. Inflyttning våren 2015.
Minst en kokbok köper jag på varje resa jag gör. Den här färglada och generöst illustrerade vegatariska hittade jag i den underbara italienska saluhallen och gallerian Eataly som ligger på nummer 200 5th Avenue. Köpte också en slickepott för smala (honungs-)burkar och äntligen, en riktigt bra citronpress. Att den är så snygg gör inte saken sämre.
Vi hann inte till Bubba Gump, men jag blev så glad bara av att se kassen. Det får bli nästa gång.
En dag i Brooklyn är ett måste nuförtiden när man besöker NY. Här är lite stämningsbilder från vår soliga lördag i Williamsburg, Brooklyn. Den sköna restaurangen, där jag åt den goda grönkålssalladen heter Cubana Social och ligger på N 70, 6th Street. På dagtid serveras ekologiska sallader, mackor och cubanska tapas, på kvällen är det Cuba Libre och jazz som gäller.
Mest humor på hela resan var att både jag och Peter fick visa leg när vi beställde en öl på Newark på vägen hem. Slutsats, en vecka i NY gör dig minst 20 år yngre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar